Цитата: sknente от ноября 21, 2007, 14:58А я ведь ничего не говорил о том, откуда славянское слово.
Нееет, это слав. из герм. пѣнѩѕь < *panninggaz. Венгерское pengő наверное происходит из немецкого (хотя больше похоже на шведское слово... в немецком pfenning а в шведском peng), а penz из словацкого. A пра-форма *panninggaz может действительно из латыни.
Цитата: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/pän³iŋ², i vissa fall äv. (utom i pl. numera bl. vard., i sht bygdemålsfärgat)
PÄNG
päŋ⁴, förr äv.
PENNIG
, r. l. m.; best. -en; pl. pänningar l. (i bet. I numera vanl.) pängar ⁴⁰ ((†) == (VgFmT l. 8–9: 9 (1538: några peng .., inga peng), OxBr. 11: 53 (1626: flerre peng), ÅngermDomb. Renov. 1629, fol. (: Huilcke förbemällte pening)); -e (-æ) OPETRI Tb. 57 (1525: Peni[n]ge), G1R 11: 39 (1536: paenghæ), SVART G 1 59 (1561: penninge), FoU 25: 108 (c. 1786: täppepenge); -er G1R 1: 125 (1523: peninger) 2Sthm Tb. 4: 11 (1569: penger), OxBr. 10: 254 (1618: Pengerne, pl. best.), VDAkt. 1722, nr 5 (: Lagmans Penningernes, gen. pl.); -ir UpplDomb. 2: 24 (1578: p[enn]i[ng]ir)).
(vanl. skrivet penning resp. peng. penger, pl.1569–1618 (: Pengerne, pl. best.). pengiar, pl. 1632 (: pengiarne, pl. best.). penig 1530 (: Peniga, pl.) – 1599 (: Försla penigar, pl.). pening (pee-) 1523–1812 (: peninge ställningen). penneg 1634 (: Penneger, pl.). pennig 1526 (: dagspennigen, sg. best.) – c. 1700. penniggar, pl. 1562. penningia, pl. 1590. penningier, pl. 1588–1589. pfenning 1771. päng (peng) 1538 (pl.). 1570 (: pengen, sg. best.) osv. pängar (pe-), pl. 1618 osv. pänge (pæ-, pe-, -gæ), pl. 1536 – c. 1786 (: täppepenge). pænig 1526 (: pænig[a], pl.). päning (pæ-) 1524 – c. 1765. pänning (pe-) 1526 osv. pänningar (pe-), pl. 1526 osv.)
[fsv. pänninger, peninher, penigher, pänigher m. fl. former; jfr ä. d. pæ(n)igh, d. penning, d. dial. peng, isl. pen(n)ingr, pengr, fsax. pending, mlt. pennink, pennik, holl. penning, ffris. panni(n)g, penni(n)g, fht. phantinc, phending, phenning, t. pfennig, feng. pending, pening, penig, eng. penny; av ovisst urspr.; i de nordiska spr. sannol. lån från fsax., ffris. o. feng. Formen -ig beror på dissimilation. Formen päng torde vara sekundär i förh. till pl. pängar, pänge, som antingen uppkommit ur fsv. päniga gm ljudlagsenlig synkopering av i l. beror på inflytande från det ur fd. pennighæ på dylikt sätt uppkomna d. penge, penger.
Страница создана за 0.046 сек. Запросов: 21.